Breviks Samfällighetsförening bildades 1993 i samband med att bostadsområdet Brevik utvecklades. Den juridiska grunden är ett anläggningsbeslut från den 2 juni 1993, där gemensamhetsanläggningen GA1 bildades.
Syftet med samfälligheten var att förvalta och underhålla de gemensamma områden och anläggningar som flera fastigheter hade nytta av.
Det handlade bland annat om:
gemensamma grönytor, parkmark, gångvägar, gångstråk, lekplatser, dagvatten-och dräneringsanläggningar.
Andra gemensamma anläggningar, senare även gemensamma lösningar för exempelvis TV och bredband.
Det är viktigt att förstå att samfälligheten inte skapades som en vanlig frivillig bostads- eller intresseförening. Den skapades som en juridisk organisation för att förvalta gemensamma anläggningar och mark som hör samman med flera fastigheter.
“Hus i park”
En viktig del av områdets ursprungliga idé verkar ha varit konceptet “hus i park”.
Tanken var att bostäderna skulle ligga i en park- och naturpräglad miljö, där befintlig vegetation skulle bevaras och kompletteras med nya planteringar. Samtidigt skulle det finnas öppna grönytor och gångstråk mellan bostäderna.
Det innebär att den gemensamma marken inte bara var en restyta mellan husen. Den var en avsiktlig del av områdets planering och miljö.
Historiskt kan man beskriva det så här
Före 1993:
Området planerades och byggdes som ett bostadsområde med bland annat parhus och flerbostadshus, omgivet av gemensamma park- och grönytor.
2 juni 1993:
Gemensamhetsanläggningen GA1 bildades genom anläggningsbeslut. Därmed fastställdes vilka gemensamma anläggningar som skulle förvaltas gemensamt.
1993:
Breviks Samfällighetsförening bildades för att sköta och förvalta dessa gemensamma anläggningar och den gemensamma mark som ingår.
Grundtanken:
De enskilda fastighetsägarna skulle ha sina egna fastigheter och tomter, medan vissa områden och anläggningar skulle vara gemensamma och förvaltas kollektivt.
Det viktiga för dagens frågor
Det här är särskilt relevant när vi tittar på frågorna om parhusens tomter, samfällighetens mark och den så kallade “halvprivata” marken.
För att verkligen förstå vad samfälligheten får och inte får göra idag, bör man gå tillbaka till det ursprungliga anläggningsbeslutet från 1993.
Det dokumentet kan visa:
exakt vilken mark som ingår i GA1,
vilka anläggningar som ingår,
vilka fastigheter som har andel i anläggningen,
vilket ändamål samfälligheten ursprungligen bildades för,
och därmed vilka gränser som finns för samfällighetsföreningens förvaltning.
Det är sannolikt det viktigaste historiska dokumentet för att förstå varför Breviks Samfällighetsförening skapades 1993 och vilken roll den var avsedd att ha.